Två matcher på raken har vi varit grymt nära att vinna över AIK. Men det ville sig inte. Igår spelade vi, precis som Gerhardsson sa, något av det bästa vi har gjort denna säsongen. Bollen ville ju bara inte in. Personligen tycker jag inte det svider så mycket att losa mot just AIK, jag tror nämligen att de kammar hem guldet. Och man kan förlora på olika sätt. Spelar man uruselt och blir överkörd, då är förlusten extra jävla tung. Men mot AIK har vi fallit med flaggan i topp och både de och deras supportrar var ödmjuka inför mötet igår. Vi har visat (återigen) att vi är ett av de bästa lagen i Sverige just nu. En seger på söndag mot TFF och ordningen är återställd. Du har väl
anmält dig?
Och ja, jag kan berätta att se matchen med en hardcore gnagare var också en upplevelse. Jag var betydligt mer "hysterisk" än han, den enda gången han blev förbannad var när Örlund gjorde det där misstaget som renderade vår frispark. Som väl någon kunde satt i nättaket? ... ;)
Och jo, vi är fortfarande vänner.
Killarna, våra gulsvarta hjältar har absolut inget att skämmas över. Jag är sjukt stolt över deras sammantagna insats.
Forza Häcken!
P.s. DIF verkar vara en föreningen i kris, stor kris. D.s.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar